De intellektuellas förräderi?

Intellektuellt utbyte mellan Sverige och Tredje riket

Utgivningsår
2016
ISBN
9789179242756
Sidor
370

241 kr

”OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda.”
– Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.

De intellektuellas förräderi? handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.

Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella ”tyskvännerna” fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.

Boken har bl.a. fått en längre understreckare i Svenska Dagbladet och recenserats i Göteborgs-Posten (av Henrik Arnstad) och Aftonbladet. Läs gärna också intervjuerna med Maria Björkman i studenttidningen Ergo och Universitetsläraren.

Innehåll:

Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm
De intellektuellas förräderi?

Andreas Åkerlund
Vilhelm Scharp – tyskvän, nationalist och antinazist?

Sven Widmalm
Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket

Birgitta Almgren
Svenska universitet – mål för nazistisk kulturpolitik

Maja Hagerman
Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland

Maria Björkman
Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen

Olof Ljungström
”När ett helt folk drivits i landsflykt”. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet

Henrik Rosengren
Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i Dagsposten 1941 till 1945

Bibi Jonsson
Rütger Essén och de släckta metropolerna

Benjamin G. Martin
Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk

Patrik Lundell
De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958

Ola Larsmo
Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna

Johan Östling
Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält