Flocken i massamhället

I ett av sina sista verk beskriver professorn i statsvetenskap Lennart Lundquist (1938–2014) hur humanvetenskaperna följer ett slags liggande spiral och ständigt återvänder till redan förkastade teorier utan att komma vidare. Enligt Lundquist borde de eftersträva en fastare punkt att bygga teorikonstruktionerna på, och en möjlighet är att anknyta till biologins evolutionstänkande.

Under hela sin tillvaro har människan levt i små flockar. Med samhällenas väldiga tillväxt efter jordbrukets införande var flocken otillräcklig för politisk organisering och då introducerades organisationer och institutioner. Men de är bara formella konstruktioner, de är beroende av flockarna för att kunna fungera. Numera kallas de dock inte ”flockar” utan ”individnätverk”.

Samhället är ett virrvarr av formellt (organisationer och institutioner) och informellt (individnätverk och individer) under ständig förändring. Under de senaste 150 åren har vi haft en stabil maktförskjutning till fördel för organisationer och institutioner, som hanterat tre av mänsklighetens stora politiska innovationer: rättsstaten, demokratin och välfärdsstaten. Det verkar som om vi nu i accelererande takt går tillbaka till utgångsläget – individer och individnätverk återtar makten, samhället refeodaliseras. Det hotar demokratin, rättsstaten och välfärdsstaten.